Jag har pratat om det här med söndagsångesten förut. Och efter en hemmahelg där jag spenderat större delen av tiden själv i min lägenhet blir vissa känslor extremt påtagliga. Jag börjar störa mig på allt. Det är väldigt dålig ljudisolering här och kvällar som denna sitter på helspänn, reagerar på varenda ljud. Vill bara bort, till nått nytt till nått annat. Blir rastlös liksom, fast ändå orkeslös på något vis. Behovet av förändring och miljöbyte blir påtagligt. Tur att man får gå till jobbet imorron. Och tur att det bara är söndagskväll en gång i veckan. För söndagskvällar som denna är verkligen trista alltså. Jag tror att det är mörkret som gör det, för jag kan inte minnas att de här känslorna brukar vara såhär påtagliga under det varma och ljusa halvåret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar