Jag överlevde midsommar även i år (hade dock mina tvivel om detta igår när bakfyllan var som värst). Midsommarafton inleddes med sovmorgon, jag och Anna sov ända till klockan halv elva, vilket för Anna måste vara någon form av rekord. Sen var det fotboll på Bäckby som stod på schemat. Inte världens roligaste enligt mitt tycke, men för övriga var det mer eller mindre på liv och död. Matchen var jämn och fick avgöras på straffar. Vi vann.
Sen var det midsommarlunch med familjen och mormor. Trevligt och gott. Eftermiddagen ägnades åt piffning inför kvällen. Sedan blev det lite alkohol också (den hemkomponerade drinken "kärnkraftsavfall" är inget jag rekommenderar) innan det bar av till Vallby Friluftsmuseum där kvällens festligheter skulle hållas.
Kvällen till ära skulle vi fira Jennifers och Jens bröllop. Det var en riktigt trevlig kväll med flera tal så vackra att det inte gick att hålla tillbaka tårarna (därav rubriken). Mycket dricka, god mat och trevligt sällskap gjorde detta till en riktigt trevlig och minnesvärd kväll. Verkligen.
Midsommardagen är mest en dimma av illamående.
Nu är det snart dags för lunch hos mormor. Det är skönt att vara hemma hos mamma och pappa, här finns det alltid mat i kylen och tvätten blir ren av sig själv :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar